Sommarträning

Det blir mycket simning såhär på sommaren, jag brukar simma runt en halvtimme så ofta jag kan. Jag gillar vatten och kan stanna i sjön i timtal om jag får, vilket det sällan blir. Vatten har en lugnande inverkan på mig och får mig att känna mig smidig och lätt. Det är bra för självkänslan och samtidigt träning och belöning - den ultimata kombinationen med andra ord. I vinter kanske jag får satsa på simning i bassäng, men vi får se hur min hud reagerar på klor. Jag gillar inte lukten eller känslan jag får av bassängvatten, det börjar liksom att klia och lukten försvinner inte hur mycket duschtvål man än använder. '

Jag har gymmat tre gånger. Första gången för två veckor sedan, sen två gånger den här veckan. Jag var på besök hos vänner i förra veckan och gick en hel del under dagarna där så jag har inte legat på sofflocket där heller.

Idag blir det klädköprunda. Jag bävar inför det och är beredd på det värsta. Jag hatar att handla kläder och i synnerhet byxor som jag behöver nu eftersom det inte finns några konfektyrsydda plagg som sitter riktigt bra på mig. Det blir konstiga bubblor i svanken och så är de alltid för långa. Jag behöver ett par nya träningsbyxor och minst ett par korta sommarbyxor som jag kan ha när jag har tröttnat på äckliga tights.

På återseende och önska mig lycka till :)

Tagning två

Idag har varit en bra dag motionsmässigt, jag har varit på en två timmar lång promenad och varit ute och badat i pojkvännens sjö. Jag tycker om att simma, nu när min hårfärg är vattentålig ska jag nog fortsätta med simningen i höst också. Kanske om jag kommer igång med det ordentligt i sommar går det lättare att simma i höst.

Jag är väldigt inspirerad att röra på mig just nu och jag försöker att inte ta ut mig alltför mycket nu i början. Efter badet var jag mest trött och rastlös och gick ner på byn, men fötterna ville inte stanna upp, så det blev en promenad till utkanten av kommun och tillbaka. Det var inte dåligt och nu är jag pigg och på ganska bra humör.

Den här bloggen är mest till för mig själv och det har inte ritkigt blivit så att jag har skrivit i den eftersom jag inte har rört mig så mycket. På senare tid har det börjar rycka i benen och jag har kommit på mig själv allt oftare med att vara sugen och vilja mig ut på promenader. Oftast kvällspromenerar jag, eftersom det är smällvarmt om dagarna just nu. Ärrgk.

Jag har börjat inse på allvar att jag vill göra det här, och det känns bra. Jag har "bestämt mig" många gånger, lär göra det många gånger ännu, men jag hoppas att det är sista gången jag måste sparka igång mig själv för att träna efter ett jättelångt uppehåll.

Mitt liv i övrigt lämnar mycket övrigt att önska. Jag mår pyton mentalt, min depression har återvänt för en icke bejublad comeback och jag kämpar med att lägga mig i tid. En potentiell arbetsgivare är jätteseg på att svara på mejl och vill ha mer bevis på att jag kan skriva. Det känns som om allt i mitt liv står still, kryogeniskt fruset i tid och rum, och det känns jävligt frustrerande att inte ha någon kontroll över min ekonomi eller arbetssituation. Det leder till ganska mycket självömkan. I börjar tänkte jag "yay jag har massor av tid att träna och ordna upp mitt liv", men det finns liksom ingenting att se fram emot. Delvis är det jobbsituationen och delvis att de folk som jag är bekväma att umgås med förutom pojkvännen inte bor i stan.

Ensamhet som inte är självvald leder till isolering och det sätter många käppar i hjulet för mig just nu. Jag har väldigt många bekanta, men jag har svårt att skaffa vänner. Det tar tid för mig att lita på någon för att kunna känna mig bekväm. På sistone har jag börjat känna mig osäker och obekväm även bland etablerat folk, som om jag har tappat alla social kompetens. Kanske har det med måendet att göra, att jag inte sover och att jag inte känner mig speciellt mycket värd. Sömn kan påverka ens omdömesförmåga. Man gör tydligen sämre och mindre genomtänkta beslut med alltför lite vila innanför pannbenet. Inte så förvånande eftersom sömnbrist i trafiken är att likna vid berusning.

Jag vill slippa vara så förbannat känslig. Fysisk träning är ett steg på vägen, men jag måste jobba på mig själv också, för att hindra att minsta motgång resulterar i en emotionell storm som gör mig oförmögen att fatta vettiga beslut och gör att jag tar två steg tillbaka i min personliga utvecklingsprocess. Jag har använt mig av KBT-metoder för att stoppa alla onda tankar innan de hunnit bygga sig fort på alla mina forna motgångar. Det fungerar större delen av gångerna, men sämre när jag inte sover. Nu är jag uppe kl 4 igen. Det är inte riktigt planerat, det blir så för jag har inte riktigt koll på klockan när jag sitter vid datorn. Jag måste klura på hur jag ska göra för att lägga mig i tid. Timer på elsladden till datorn? Funkar bara när jag är hemma i såfall. Alarm? Ger mig panik och gör mig pigg, eventuellt med en snällare signal som inte är samma som jag använder för att väcka mig. Jag får klura vidare imorgon, eller senare idag snarare. Nu blir det sömn och välförtjänt vila.

Förkyld som fan

Ligger ner för räkning just nu (bokstavligt talat). Jag knallar som mest mellan dator och soffa. Försöker äta nyttigheter och dricka mycket vatten. Hoppas på att bli frisk(are) till helgen. Det är verkligen skönt att vara offentlig nykterist. Jag missar inget trots att jag inte kan/bör dricka.

Nåväl, sjukdomar brukar inspirera min träning av någon märklig anledning. Hoppas att det håller i sig. Det är nog en slags förkvävd dödsångest som sparkar igång när man hostar sönder halsen och inte kan sova. Dygnsrytmen slänger fram och tillbaka och jag svettas som en gris, men det kan å andra sidan ha något med vädret att göra också. Och en kvav lägenhet. Nu är solen åtminstone i moln och det blåser ute. Hoppas vinden hälsar på lite inomhus också.

Jag har sparat de senaste stegmätningarna. Jag lägger upp dem efter att sjukdomen passerat.

16 juni

Steg: 13 454

Tog en långpromenad på kvällen på lite över en timme.

Äter fortfarande med för oregelbundna mellanrum. Matlagning är fruktansvärt tråkigt och jag prioriterar tyvärr hellre att gå hungrig än att laga mat tycks det. :(

Sömnen är också off, jag släckte lampan kl 3-ish.

15 juni

Stegräknaren visar på 7184. Mitt mål är att komma upp i 10 000 steg per dag.
Jag är på god väg.

La mig halv två. Inte riktigt optimalt.

Åt med inte alltför jämna mellanrum.

Nya tag idag.

Korsreferens till Författarambitioner

För att inte skriva samma sak två gånger länkar jag till dagens första inlägg i min huvudblogg. Det är knepigare att hålla isär de båda aspekterna av mitt liv än jag trodde.

Stegräknaren återfunnen!

Nu har jag ingen ursäkt att inte promenera. Jag hittade den igår och enligt inställningarna gick jag ca 1500 steg på halva dagen. Pinsamt lite, men det innebär att jag måste börja gå längre helt enkelt.

Sammanfattning Maj

Kan konstatera att jag inte lyckades uppnå majs mål.

Motivationen brister just nu och jag hittar på en massa ursäkter till att inte få på passen. Att motionera skulle förmodligen hålla mig säkrare från större delen av mina humördippar. Jag försöker mig på att överföra målen till juni månad istället.

Styrka medelpass

Har varit på Friskis och Svettis och gått på medelpass. Det var varmt och jobbigt väder idag och jag blev väldigt varm efteråt trots att jag tog det ganska lugnt och försökte att inte ta ut mig alltför mycket. Det var fullt tillräckligt visade sig eftersom jag blev helt klibbig och inte riktigt kunde stretcha genom att hålla tag i benen. Som tur är finns det alltid flera sätt att sträcka ut benmuskler.

Jag klev upp sent och måltiderna har varit som väldigt spridda skurar idag. Jag måste komma på ett bra system med matlagningen. Jag avskyr matlagning, även om jag uppskattar god mat, och skulle helst vilja slippa det steget i min vardag. Jag brukar ofta laga stora satser så att jag äter samma maträtt flera dagar i rad. Det är alltid lika roligt att kunna öppna kylen och hitta en färdig matlåda i den. Fantasin tryter ganska ofta.

Jag kommer att lägga mig strax efter tolv och det är ett steg i rätt riktning från klockan två halv tre som det blivit tack vare söndagens sömnlöshet. Innan den la jag mig oftast innan elva och somnade strax efter tolv. Det är inte helt omöjligt att gå tillbaka till den sömnrytmen nästa vecka.

Två av fyra delmål tycks vara åtminstone inom synhåll idag. Stegräknaren är fortfarande på avvägar. Imorgon blir det en promenad och på lördag ska jag försöka hinna med ett pass eller gå på gymmet.

Motivation

Jag har aldrig varit smal eller räknats som spinkig. Jag har alltid varit mer åt det knubbiga hållet och kastat sura blickar på de tjejer som inte har haft lårfett eller daller någonstans.

Jag blir alltid lika ledsen när jag ser en helfigursspegel. Jag är nöjd med min kroppsform från brösten och uppåt, mitt överflödsfett fördelar sig nere på mage, rumpa och lår, och även om jag inte har världens mest deffade armar så tycker jag de är rätt okej ändå. Min mentala bild av mig själv är inte så som jag verkligen ser ut. Det kommer att ta ett bra tag innan verkligheten och sinnesbilden matchar varandra.

Det blir en promenad idag. Jag har inte lyckats hitta min stegräknare ännu, förmodligen ligger den i en låda längst in i något hörn. Eller så kan den ha trillat ner i bokhyllan, jag lägger alltid saker på böckerna och de trillar in bakom bokraden. Jag har definitivt inte gått de 10 000 steg som man rekommenderas att gå per dag, det är ett som är säkert. Imorgon ska jag iväg till Stockholm på arbetsintervju och det blir nog mycket mera gång då.

Kanske är jag lite för ambitiös nu igen? Jag funderar på om målen för maj är realistiska, men jag vill inte ändra eller tumma på dem. Att komma igång med att promenera och träna borde inte vara så svårt, och jag hade fått ordning på sömnen innan måndagens bakslag. Det är nog maten som blir svårast, jag tenderar att glömma av mig i saker som jag gör och skjuta på måltiderna. Det målet blir jag positivt överraskad om jag klarar av innan maj är över.

Delmål - Maj

Efter lite bakgrundfakta om hur jag hamnat i den sits jag befinner mig i tänkte jag lägga upp mina delmål och huvudmål för varje månad.

Under återstoden av maj månad vill jag

-Komma igång med minst två intensiva F&S-pass i veckan

-Börja promenera en timme om dagen och använda stegräknaren

-Äta regelbundet var tredje timme

-Sova regelbundet

I natt sov jag två timmar. Det är mycket som oroar mig just nu och håller mig uppe om nätterna. Jag är utan jobb och förbereder mig för att starta upp ett företag till hösten för att kunna börja frilansa. Jag har inte lagt upp något delmål för min vikt ännu, för jag misstänker att jag inte kommer att gå ner så mycket nu i början. Om jag bygger muskler lär jag gå upp en del i vikt.

När jag kommit igång med min träning tänkte jag belöna mig själv med att hälsa på en vän som flyttat från stan. Det är något jag ser fram emot och har planerat att göra hela våren.

Målsättning och syfte

Jag är tjugofem år och överviktig. Större delen av mitt liv har jag haft mer eller mindre övervikt och nu är jag i en period i mitt liv då jag kan lägga tid och energi och ork på att faktiskt lägga om mina vanor. Jag är duktig på att lägga om vanor, men som så många andra är jag också överambitiös och tar i för mycket, för fort och återgår till gamla invanda mönster.

När jag gick på gymnasiet tränade jag på gym och red. Gymmet låg på hemvägen från skolan, så det var enkelt att köra ett pass på vägen hem när dagen var slut. Jag gick ner, men jag tänkte inte så mycket på det. Ridningen gick bättre när jag hade arm- och benstyrka och hållning. Jag har aldrig varit i så god form som jag var då, men samtidigt mådde jag inte alltid bra. Ni anar nog redan att den goda tiden fick sig ett slut.

Jag flyttade från min hemstad för att studera på universitet och jag kom ganska fort ut mina träningsvanor. Jag var väldigt ensam och mådde inte speciellt bra under den första terminen. Jag satt mest inne på mitt rum vid datorn, läste böcker och pluggade. Jag åt väldigt mycket frukt, så jag höll vikten någorlunda. Därefter kunde jag ha fortsatt träna och hållit min vikt, men det tog ett tag innan jag kom igång med ett aktivt fritidsintresse som jag skulle komma att utöva regelbundet.

Mitt ex fick mig att börja med iaido, det är en japansk kampsport med svärd som är ganska lågintensiv. Det hjälpte inte mig att hålla vikten och efter ett tag insåg jag att jag skulle behöva komplettera träningen med annat för. Ett tag gick jag på friskis och svettis samtidigt som jag tränade iaido och var på väg att komma igång igen, men det sket sig som så ofta.

Efter åtskilliga försök att ta upp träningen igen har jag varit ganska passiv bortsett från promenader hela april och en bit in i maj. En av anledningarna till att jag påbörjat den här bloggen är för att ha koll på vad jag gör för att hålla igång och så småningom ska jag även börja dokumentera min mathållning.

Jag skulle vilja avsluta med en insikt som de kanske inte nämner i alla träningstidningar eller hälsomagasin: man måste bestämma sig, inte bara en gång utan hela tiden. Min plan är att ta en dag i taget och bestämma att fortsätta på den smala vägen mot bättre hälsa och min idealvikt. Jag är less på att vara ett fetto och förhoppningsvis lyckas jag hålla motivationen uppe tillräckligt många dagar i veckan för att uppnå resultat.